Inez Gara

Min gammelfarfar dog igår. Han dog helt naturligt, han var 87 år så det var av åldern. Men det gör det inte mindre jobbigt för det. Gammelfarfar har varit en del av mitt liv hela mitt liv. Han var verkligen en fin människa, alla tyckte om honom och han gjorde alltid allt för att alla skulle må bra. Han var inte som andra som bara frågade saker som "hur går det i skolan" och sånt, utan frågorna han ställde ställde han inte bara för att, utan hans frågor var meningsfulla och han brydde sig verkligen om svaret. Enda sedan min farfar blev sjuk och särskilt efter han dog så var gammelfarfar som en farfar för mig.

Han dog igår, 11 December. Samma dag som min morbror dog för ett år sen. Vad är det för fel på 11 december? Och nu har någon i min familj dött varje år dem senaste åren, jag hinner inte vänja mig vid tanken av att en person är borta innan nästa är det.

Jag hatar den här känslan. Känslan av att något är fel. Känner mig så tom. Kommer verkligen vara tomt nästa gång jag åker till polen.

Du är verkligen saknad. Sov så gott älskade gammelfarfar♥